Folkets hus
Arbetarrörelsen växte i Sverige fram under 1800-talets andra hälft och syftade till att förbättra arbetarnas ekonomiska, sociala, kulturella och politiska ställning. Till arbetarrörelsen räknas fackföreningar, politiska organisationer och från början även den konsumentkooperativa rörelsen.
Uppförandet av egna samlingslokaler startade på 1890-talet i Skåne där fackföreningarnas hus i Kristianstad brukar räknas som det första. År 1893 invigdes Folkets hus i Malmö och året innan hade landets första Folkets Park tillkommit i samma stad. År 1889 tillkom den första svenska arbetarskyddslagen och yrkesinspektionen och Sveriges Socialdemokratiska parti bildades.
Byggandet av Folkets Hus blev en viktig sammansvetsande faktor för det fortsatta politiska arbetet inom de lokala arbetarorganisationerna i landet. Kopplingen mellan arbetarrörelsen och folketshusrörelsen har därför genom alla tider varit mycket stark. Liksom andra folkrörelsebyggnader har Folkets Hus också blivit en arena för andra aktiviteter i den sociala samvarons och folkbildningens tjänst. Här anordnas föredrag och kursverksamhet för att öka bildning och medvetenhet i olika frågor men också mera nöjesbetonade arrangemang såsom teater, bio och dans. Fackliga organisationer, föreläsningsföreningar, idrottsföreningar, musik- och teatersällskap har genom åren gärna hyrt in sig i lokalerna liksom även privatpersoner.
Folkets hus i Lidköping ett karaktärsfullt exempel. År 1906 beslutade Lidköpings Arbetarekommun att bilda en Folkets Hus-förening. Det tog lång tid att förvärva tomten och planera byggnation av byggnaden, och det skulle dröja nästan tre decennier innan Lidköpings Folkets Hus stod färdigt. Byggnaden ritades av den lokale arkitekten Karl Persson och den 14 december 1935 invigdes Lidköpings Folkets Hus. Huset innehöll bl.a. tre samlingslokaler av olika storlekar, fem klubbrum, utrymme för ABF:s verksamhet, kafé samt bostad för föreståndaren. Under årens lopp har lokalerna byggts om vid flera tillfällen och anpassats efter nya önskemål och krav. Lokaler för föreningsmöten och studentrum har inretts, men framför allt har biograf- och teaterverksamhet med tiden blivit en viktig del. Foto: Ulf Larsson, Kulturförvaltningen.