Folkhögskolor
Folkhögskolor är en nordisk skolform för vuxenutbildning. Ofta är skolorna kopplade till någon av folkrörelserna eller regionägda.
En viktig plats för spridandet av kunskap, folkbildning och tanken om ett demokratiskt samhälle är skolan. En särsklid skolform som utvecklats i Norden är folkhögskolan. Den riktar in sig på vuxenutbildning och har ofta också internat.
Den första folkhögskolan grundades i Danmark 1844 av Nikolaj Frederik Severin Grundtvig. I Sverige tillkom tre stycken 1868, finaniserade av landstingen. Från början var skolorna tänkta för högre undervisning för lantbrukets behov. Men från början av 1900-talet blev de också en angelägenhet för folkrörelserna - arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen, idrottsrörelsen, kyrkor och samfund anlade alla egna folkhögskolor, ofta kallade rörelseskolor, där man kunde profilera utbildningarna utifrån sin inriktning.
I Västra Götaland finns närmare 30 folkhögskolor, många rörelsedrivna. Sex av skolorna har Västra Götalandsregionen som huvudman. På folkhögskola.nu kan man hitta alla Sveriges folkhögskolor och vilka kurser som erbjuds.
Skolorna kan vara ritade och byggda för sitt ändamål, som exempelvis Dalslands folkhögskola i Färgelanda eller Hjo folkhögskola. Men verksamheten kan också vara inrymd i byggnader som från början byggdes för annat ändamål, som exempelvis Hellidens folkhögskola i Tidaholm och Wendelsberg.
Wendelsbergs folkhögskola i Mölnlycke är inrymd i en praktfull villa i fransk nyrenässansstil ritad av Adrian Petersson på 1880-talet, som privatbostad åt Bruno och Marie-Louise Wendel. Bruno drev Mölnlycke Bomullswäfveri och hade skapat sig en förmögenhet.
Nykterhetsorganisationen NGTO köpte Wendelsberg 1907 och startade 1908 Sveriges första rörelseägda folkhögskola. Wendelsberg har sedan byggts om i början av 30-talet och kompletterats med elevbostäder och andra lokaler 1965 och 1985. Skolan har idag Movendi (tidigare IOGT-NTO) som huvudman. Foto: Wendelsbergs Folkhögskola maj 2009, Wikimedia Commons.